Delningsekonomi kan leda till mer hållbar konsumtion
Ekonomisk tillväxt måste ha vissa begränsningar. Club of Rome, en tankesmedja för framtida frågor, noterade detta redan för 50 år sedan. Så vad har hänt sedan dess? Många globala initiativ, som FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG), har ökat allmänhetens medvetenhet om hållbarhetsfrågor. Men många problem är fortfarande inte lösta.
Delning blir till en cirkulär affärsmodell
Kunder i västvärlden tänker oftast på shopping när man pratar konsumtion: Ett stort urval, allt tillgängligt med ett musklick och snabb leverans. Människor vill att konsumtion ska vara enkel, förlitar sig på beprövade produkter och väntar sig låga priser.
Nästan parallellt har dock delningsekonomin vuxit fram. Människor i hela världen har börjat förstå att materiella ting kan delas på samma sätt som exempelvis musik och filmer. Ett exempel på detta är bilar. Utvecklingen har även förändrat kundrelationen så att den inte längre enbart är med en kund, utan flera. Det kallas för direkt-till-många-relationer (D2N).
Hur kan delningsekonomi hjälpa oss att leva mer hållbart?
Fem viktiga insikter
Kunderna får bättre information: När det gäller att dela varor är internet ovärderligt. Informationen är tillgänglig direkt och konstant. Kunderna kan boka och få tillgång till tjänster med ett enda klick.
Vi använder varorna mer intensivt: Att dela med sig innebär att leva hållbart. Det som finns används. Det blir i princip inga restprodukter eller något avfall kvar.
Relationerna förändras: Delningsekonomin gör att vi kan interagera med fler människor än tidigare. Att dela en produkt kräver dock samordning, kanske till och med förhandling. Hur gör man om något händer? Hur hanteras den risken?
Mer hållbart än bekvämt: Att äga något är enkelt på många sätt. Att slippa behöva fråga någon utan bara bestämma över produkten själv är skönt.
Så, tillgång istället för ägande – är det en hållbar modell för framtiden? Är delningsekonomin rätt väg att gå?
Ägande och risk
Abonnemangsmodeller är typiska för delningsekonomi. Kan de bidra till att göra hållbar konsumtion mer populär? Svaret är ja. Rätt utfört kan detta koncept vara fördelaktigt både för ekonomi och miljö.
Men hur kan företag och kunder motiveras att dela med sig oftare? Uber är ett exempel som tar oss närmare svaret. Tanken med Uber är att använda din egen bil för att tjäna pengar. Bilägaren lägger tid på att köra andra. För många uppvägs den potentiella inkomsten av risken att behöva betala mer för bilunderhåll; bränsle, försäkring, biltvätt etc. Och vad händer vid en olycka?
Situationen är något annorlunda för abonnemangsbaserade bilpoolsmodeller (P2P).
Engångsköpeskillingen eller leasingavgiften ersätts då av ett månadsabonnemang. Det kan bli dyrare i längden, men innebär mer flexibilitet. Ur abonnentens synvinkel finns många fördelar. Alla kostnader för bilen, från försäkring till underhåll, är leverantörens ansvar. Leverantören gör också tekniken tillgänglig, så att alla abonnenter kan använda ett eget konto.
Detta innebär att en abonnent är mer motiverad att dela sin ”abonnerade” bil, eftersom risken minimeras. Han eller hon behöver inte köra andra i sin bil eller spendera extra pengar. Delning blir ett sätt att nyttja tillgångar bättre. Det finns heller inget behov av att ständigt producera nya tillgångar som förbrukar resurser.
Låt oss höras!
Vill du veta hur delningsekonomi kan se ut ur ditt perspektiv? Hör av dig!